|
Vad vaccinerar vi våra djur mot?
Som djurägare matas man med hur viktigt det är att vaccinera sitt djur redan från ”barnsben”, men många vet inte vad det är vi vaccinerar mot. Här följer därför en sammanställning av de vanligaste sjukdomarna, hur de yttrar sig samt lämpliga vaccinationsintervaller.
Hund
Parvo orsakas av hundens parvovirus. Hos valpar ses oftast kraftiga kräkningar som följs av diarré. Valpen blir mycket hängig och kan få feber. Vuxna hundar får en lindrigare form.
Behandlingen består av dropp, mot vätske- och näringsförlust samt antibiotika mot eventuella sekundärinfektioner.
Parvoinfektion hos valpar leder inte sällan till döden. Vuxna hundar som drabbas brukar svara bra på behandling.
Parvovirus är mycket smittsamt och sprider sig via avföring.
Vaccination mot parvovirus görs vid 8 och 12 veckors ålder samt vid ett års ålder. Därefter rekommenderas påfyllnad vartannat år.
Valpsjuka orsakas av ett virus som är släkt med mässlingvirus.
Valpsjuka drabbar, namnet till trots, både valpar och vuxna hundar, och finns i två former: Katarral form som skadar slemhinnor och ger feber, varigt flöde ur ögon och näsa samt hosta och kräkningar/diarré.
Nervös form som ger hjärnhinneinflammation och ofta leder till stelhet och kramper.
Behandling mot valpsjuka finns inte och prognosen är mycket dålig, men tack vare flitig vaccinering är den mycket ovanlig i Sverige.
Valpsjuka är mycket smittsamt och sprider sig via sekret från ögon, näsa, saliv, urin och avföring.
Man vaccinerar mot valpsjuka när hunden är 12 veckor samt vid ett års ålder. Därefter rekommenderas påfyllnad vartannat år.
HCC (Smittsam leverinflammation) orsakas av hundens adenovirus typ 1. En smittad hund får feber och blir allmänt hängig. Nedsatt aptit, ökad törst, flöde ur ögon och näsa samt svalg och ögoninfektioner ses också. Hunden kan även visa smärta från buken och kräkas. Den enda behandling som ges är understödjande. Om behandlingsätts in i tid kan hunden återhämta sig, men ofta ses kroniska leverskador som följd.
HCC är sällsynt i Sverige tack vare noggrann vaccinering.
HCC smittar genom sekret/urin. Viruset kan leva i miljön i upp till ett år.
Vaccinering mot HCC sker vid 12 veckors ålder samt vid ett års ålder. Därefter rekommenderas påfyllnad vartannat år.
Kennelhosta är ett samlingsnamn på ett flertal virus, bakterier och mykoplasmer. Pga. detta kan man inte skydda sig helt genom vaccinering, men symptomen blir oftast betydligt mildare när man är vaccinerad. De symptom som ses är kraftig, skrällande hosta. Ofta ses slemmiga kräkningar i samband med detta. Hunden kan också bli matt och hängig. I vissa fall kan kennelhosta övergå till lunginflammation då veterinärvård är ett måste. I annat fall är det vila som gäller.
Kennelhosta smittar lätt varför en sjuk hund bör isoleras.
Grundvaccinering mot kennelhosta görs vid 8 och 12 veckors ålder samt vid ett års ålder. Därefter rekommenderas påfyllnad årligen.
Katt
Kattpest orsakas av kattens parvovirus. En smittad katt får hög feber och blir mycket slö. Katten får kraftiga kräkningar och diarré med uttorkning som följd, bukömhet och ovilja att äta. Ofta söker sig katten till vatten men utan att orka dricka.
Viruset smittar via saliv, avföring, urin och blod och kan leva i naturen i flera år.
Vaccination har mycket god effekt och görs vid 8-9 veckors ålder samt vid12-13 veckors ålder. Därefter rekommenderas påfyllnad
vart tredje år.
Kattsnuva är ett samlingsnamn på en blandning av virus och mykoplasmer. En smittad katt får flöde ur ögon och näsa, feber, hosta och nysningar. Man kan även se sår och inflammationer i munnen samt ögoninflammation.
Kattsnuva är mycket smittsamt, speciellt i större kattgrupper i samband med t ex utställningar eller pensionat.
Vaccination mot kattsnuva sker vid 8 och 12 veckors ålder, därefter rekommenderas årlig påfyllnad.
Utlandsresa
För både hundar och katter krävs vaccination mot Rabies för att få komma tillbaka in i Sverige. Detta beror på att Sverige räknas som ett rabiesfritt land. Från Norge får man dock resa utan rabiesvaccinering. Efter vaccinationen krävs även blodprov där man kontrollerar att hunden/katten har bildat tillräcklig mängd antikroppar mot rabies. Dessutom krävs avmaskning och ett giltigt pass.
För hund rekommenderas även vaccin mot Leptospiros.
Rabies orsakas av Lyssavirus och smittar via saliv. Även andra arter, däribland människa, kan smittas.
Ett smittat djur får beteendeförändringar som oro, aggressivitet eller kontaktsökande. Salivering, kramper och mukelförlamningar är ytterligare symptom. För hund och katt finns ingen behandling mot rabies och sjukdomen leder till döden, oftast inom 14 dagar.
Grundvaccinering mot rabies görs vid två tillfällen med 3-4 veckors mellanrum. Minst 120 dagar senare tas för att kontrollera antikroppshalten. Om hunden/katten blir godkänd krävs påfyllnad efter ett eller tre år, beroende på vilket vaccin som använts.
Leptospiros orsakas av bakterier. Även Leptospirossmitta kan överföras på människa och smittar genom kontakt med urin. Bakterier kan finnas kvar i urinen i upp till ett år efter infektionen. En smittad hund får skador på lever och njurar vilket ger feber, ökad törst, kräkningar, sår och blödningar i slemhinnor. Behandlingen består av antibiotikabehandling under lång tid samt vätske- och blodterapi.
Grundvaccinering mot Leptospiros görs vid två tillfällen med 3-4 veckors mellanrum. Därefter rekommenderas årlig påfyllnad.
|
